espepil

Var ut idag (annars skulle jag ju knappast skriva, right? ;)), och det första han gör mig så jäkla lycklig.
Vad mesig man är egentligen.
Jo, men jag går (som vanligt) först och byter om, men brukar gå och hälsa på honom över stängslet först, egentligen bara för att han inte ska tro att jag är en inbrottstjuv, och han frustar åt mig.
Och ja, det är knappast mycket, men glad blev jag.
Så jag går in byter om, leker lite med Cita/Sita/Zita (osäker på stavningen), deras otroligt underbara hund.
Tar mina morötter (hade bestämt mig att nu jäklar skulle vi få bort det där jäkla spring-för-livet-helst-i-galopp-bara-för-att-retas-beteendet när man skulle hämta honom) så går under eltråden, lyfter 'av' den inte helt faspända dörren in till sadelkammaren, hämtar grimman, tar moroten...
Och blir frustad i ryggen.
Så jäkla lycklig jag blir, han har följt efter mig och står nu snällt i boxen till och med när jag provocerande visar upp grimman.
Lycka!

Sadlar och tränsar, men först bar jag ut pallen som någon snäll själ ställt ut, så att jag slipper känna mig som en total nybörjare som måste lyftas upp.
Han nosar lite på den, men bryr sig inte när jag sitter upp.
Vi skrittar bort till åkern, luktar lite på lite snöhögar och översnöade stenar, innan vi börjar.
Tar det lite lugnt och skrittar fram ganska länge, eftersom att det var som minst 3 decimeter snö, och det skulle nog bli rejält jobbigt att arbeta för honom, så vi tar det lite lugnt.
Sedan kör vi igång på riktigt, tempoväxlingar på långsidorna som går 'uppåt' (åkern lutar lite) därför att jag tyvärr brukar trava igång honom i början på långsidorna, så nu körde ve tempoväxlingar/gångartsväxlingar över hela, men mest koncentrerad över långsidorna.
Han går riktigt fint i en ganska låg form, med ett mjukt stöd på bettet.

Kör lite volter/8-volt och kämpar lite med högerställningen.
Han är faktiskt väldigt stel på högersidan, så det ska vi försöka ordna.
Snabb fråga bara.
Hur gör man!?

När jag skulle klappa honom, och insåg att han var dyngsur (blötsnö + jobbigt arbetspass) så satte jag helt enkelt av, lyfte upp stigbyglar och började gå.
Längs fyrkantsspåret.
Han bara tittade på mig som att jag var helt knäpp i början, men skrittade på ganska bra efter det.
Men när vi kom till den där högervolten...
Jag har läst http://http://bok.markus.ridakademi.se/15/Arbete+f%F6r+hand/Trava+f%F6r+hand/3721#3721 och tänkte att vi skulle göra så, alltså jag vid bogen, med armbågen vid skänkelläget.
Det gick bra, tills vi kom till högervolten.
Där stannade han vart tredje steg och såg på mig, lite frågande.
Så jag försökte verkligen vara en bra ledare, men jag är lite skadad efter alla år framme vid hästens huvud, så det gick inte så bra.
Men vi fick till slut i alla fall ihop en hyfsat rättställd, ganska lagom stor volt, och där gav jag mig.

Går tillbaka, låter honom nosa, kolla lite på det han vill, sadlar av osv. och blir så lycklig då jag borstar igenom hans otroligt tjocka och toviga svans; den är blöt, och kammen går genom som om det var vatten!
Yay!

Lägger på täcke, och går sedan in och byter om och ser på tecknat med den treårige sonen :)
Otroligt mysigt faktiskt, med 'min bästa vän Nima' (citat av sonen) mellan oss, på rygg, med värmefläkt och Bolibompa ^^

På torsdag (då jag ska dit tidigt: bussen som går 13.05) så blir det mer hand-/markarbete och sedan blir det nog uteritt för första gången.
Önska mig lycka till! ^^